vägen-mot-framtiden

Hur förklarar man för sina barn att man inte har råd att åka och bada? Hur förklara man att man inte kan köpa glass bara för att det är varmt och att de i så fall måste ta sina egna pengar? Hur förklarar man för sina barn att vi, trots att vi har fribiljetter till Liseberg, inte har råd att gå dit? Hur förklarat man för sina barn att det blir pasta till middag idag igen för att vi inte har råd att köpa annat? Hur förklarar man att man inte kan åka och paddla eller åka med sina kusiner och campa för att tältet är trasigt och vi har inte råd med bensinpengarna.

Hur förklarar man dessa saker och säger nej till dem gång på gång utan att varje gång förlora en bit av sitt hjärta?

Våra barn får tåla en massa. Det tvingas växa upp för fort. De tvingas förstå saker som inte ens vuxna i vår närhet förstår. De ska inte behöva veta om hyror och telefonräkningar. Iaf inte behöva oroa sig för om vi kan betala eller inte. Vist ska barn veta om att det kostar att leva. Men inte på det här sättet. Det gör så ont och se när det går upp för dem att vi inte kommer kunna göra något annat än möjligen åka till sisjön i sommar.

Lidköpng hos mamma. En oas där man kan andas. Leva lite normalt. Le och ha det roligt.

Sen kommer man hem igen och verkligheten väntar med en käftsmäll.